Det är möjligt att jag – om jag satt i en källarskrubb till exempel – kunde ha det ännu mindre flashigt runt mig när jag skriver.
Jag har satt upp post-it på köksluckorna för att hålla koll på tempot och viktiga händelser. (Kap 23 är viktigt, där hånglas det extra intensivt)

På dörren till toaletten – mellan grodakvariet (som jag verkligen borde rengöra åtminstone EN gång det här året) och ytterkläderna har jag en viktig karta över Östergötland och Eriksgatan.
Hela kartan fick inte plats, så kartan fortsätter över dörrkarmen vilket ställer till det när man måste öppna toadörren.

Och vid köksbordet, bland räkningar, böcker, skolväskor och nattlinnen, har jag min synnerligen o-ergonomiska laptop och sitter på en köksstol som är uråldrig och sticks i baken.
Patina med bara nackdelar, so to speak.

Glamour.
Eller inte.
Idag tror jag att jag har råd att äta ute.
Eller inte.
Har jag berättat när jag var hemma hos Danielle Steel?
Ann: DET är en historia jag gärna skulle höra!
Nästa gång vi ses! När det nu blir!
Herregud, bara att du skriver är glamouröst.