Det började på twitter…

… som det ju ofta gör nu för tiden.
Vips var vi ett gäng partysugna författare som skulle äta julbord på Gondolen ihop.

Jag promenerade genom Gamla Stan, tittade på julpynt.
Vi drack fördrink på Hilton och vi var precis en sådan mix som vitaliserar livet; älskade vänner, nya spännande bekantskaper.

Pernilla Alm som debuterar i vår med Alltid du, Manne Fagerlind som är en förlagskollega till mig och som också debuterar i vår med Berg har inga rötter och Magnus Zaar som just kommmit ut med sin debutroman: Den nakne ambassadören.

(Jag har ett vagt minne av att jag gav Magnus min adress, så jag tror och hoppas att jag får läsa hans bok snart…)

Sandra Gustafsson som skrivit Maskrosungen, Svedd och nu senast nätföljetongen Absorbera (läs den!) dök upp, och Lars Rambe som är deckarförfattare med utlandsframgångar, senast med Skuggans spel. Lars minglade med oss fastän han borde varit hemma och skrivit.

Bra prio där!

Susanne Boll, som skrivit spänningsromanen Morgongåvan och nu arbetar med sin andra bok (fast mest så minglar hon nog…), Karin Berg, eminent bloggare och eventuellt Sveriges främsta expert på sociala medier och Varg Gyllander, deckarförfattare med världens snyggaste boktitlar. (Oh God, jag gav nog honom min adress också.) Åsa Hellberg som släpper sin tvåa Sonjas testamente, i vår och Thomas Eriksson, förlagskollega till mig som skrivit Bländverk och kommer med sin andra bok i höst (till skillnad från mig, som också kommer med min tvåa i höst, så är Thomas dessutom KLAR…)

Författare x 3: Pernilla Alm, Manne Fagerlind och Magnus Zaar
Jag och Magnus Zaar
Sandra Gustafsson och Lars Rambe
Susanne Boll, Karin Berg och Varg Gyllander
Åsa Hellberg och Thomas Eriksson

Mmmm. Det var väry najs.
Tror bestämt vi startat en tradition. Eventuellt måste vi nog ses igen, vi hade grymt mycket att prata om och klockan gick så fort.

Sen.
Gondolen.
Man kan bara älska Gondolen.

Jisses vilket julbord.

Sillen!
Laxen!
Bubblet!
The Dessertbord!

Sill och lax. Det var precis så gudomligt gott som det ser ut!
Mini-gotter

Men hur god maten än var så: bäst var ändå sällskapet.

Vi "umgås"

Om man kan älska folk man knappt känner så gör jag det just nu.
Folk och sill – det är livet det!

Nu:skrivaskrivaskriva.

10 thoughts on “Det började på twitter…

Lämna ett svar till Åsa Hellberg Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *