Så här redigerar jag den här boken

Mitt nya manus är ungefär 60 kapitel (det ökar lite under redigeringens gång märker jag, kapitel delas upp, några tillkommer).

Jag redigerar systematiskt, kapitel för kapitel, i kronologisk ordning
Försöker göra ett om dagen (FÖRSÖKER).

Jag har fått två sorters feedback från min förläggare.
Dels kapitel för kapitel. På en del kapitel handlar det om några raders respons (typ: det har hon redan sagt på s.58). På en del kapitel är det många raders respons. Många. Ofta förändras hela kapitlet då. Det är fascinerande hur man kan ändra dialog, miljö, tid på dagen och känsla i ett kapitel och ändå fyller det precis samma funktion i boken. Älskar det. Så coolt.

Dels har jag ett (flera sidor långt) dokument med övergripande reflektioner (typ: tänk på att inte glömma bort XX i mitten, hon försvinner lite, tänk på hur du visar att tid gått, var inte för redovisande, fundera på om du vill fördjupa relationen mellan mor och dotter, etc. Ofta får jag förslag på HUR jag skulle kunna lösa saker. Ibland väljer jag det förslaget, ibland gör jag något annat.)

Utöver detta har jag ett eget dokument i datorn (för närvarande 18 sidor långt) med mina egna tankar och funderingar (typ: glöm inte att XX, eller: Han borde REFLEKTERA mer efter det avslöjandet. Många funderingar ser ut så här: GLÖM INTE att hon fick XX i kap XX.)

DESSUTOM har jag ett dokument för varje karaktär som är med i manuset, PLUS en pärm med research OCH ett närmare sextio sidor långt dokument med alla mina intervjuer utskrivna.

Jag har postitlappar på köksluckorna (bra för att hålla koll på när och var alla är med) och jag har min ritrulle. Ritrullen använder jag när jag har ett större sjok (flera kapitel) som hänger ihop och där jag vill se var de mest centrala scenerna befinner sig. Förvånansvärt ofta har man med scener bara för att ”man gillar dem”. Det är tyvärr inte tillräckligt. Varje scen, varje kapitel måste fylla en funktion, driva handlingen framåt och ge ny information.

Så fort jag ändrar i ett kapitel så påverkar det ju nästkommande kapitel (och ibland även tidigare kapitel. Det är en sån där butterfly effect).

Pfew.

Det här är alltså min utgångspunkt när jag redigerar: alla dessa olika dokument sammantagna.

Ofta sprider jag ut dem (det jag inte har i datorn) runt mig.

Så tar jag ett kapitel i taget.
Från början.

Går igenom SAMTLIGA relevanta dokument (Karins anteckningar, mina anteckningar, research, pärmen med alla artiklar och bilder jag printat ut).

Tar en A4-sida i ett block (bara EN, viktigt att ha allt samlat så man kan se allt samtidigt).

Där skriver jag ner det som måste med i just detta kapitel, av förläggarens tankar, av mina egna funderingar. Det är ALLTID jag som bestämmer. Förläggare, redaktörer och lektörer bestämmer ingenting. Ingen annan än jag bestämmer. Men jag är bra på att lyssna på kritik, bra på att sålla, bra på att ställa mig utanför och se vad som kommer göra texten bättre. För mig handlar det om en särskild sorts känsla som uppstår och den uppstår när det jag skriver fungerar på flera plan samtidigt, jag kan inte beskriva det bättre.

Jag delar upp kapitlet i scener (3-4 brukar det vara).
Jobbar med slutet på varje scen (det är min svaghet, jag rusar gärna förbi. Mycket av min feedback handlar om att jag ska LANDA bättre i en känsla i ett avslut. Mina slut behöver mycket omsorg, annars blir det lite hafs-känsla).

Jag funderar på varje information jag lägger till eller stryker: är detta något som MÅSTE vara med? Vad händer om jag tar bort det? Vad händer om hen säger precis tvärtom? Ska de byta repliker? Var finns konflikten? Vad är hens mål i den här scenen?Ju tydligare mål en karaktär har (jag måste hinna klart innan 8, jag får inte bli upptäckt, jag måste fly från mördaren) desto bättre driv blir det i kapitlet. Man kan jobba med små mål, men helst bör alla i kapitlet ha ett mål som de sedan hindras från att nå. Det kan även vara inre mål: han får inte märka hur ledsen jag blev, jag måste komma på vad jag ska handla etc.

Jag börjar varje kapitel med att sucka och stöna över att detta, just detta kapitel, det är så SVÅRT, det är så RÖRIGT, det kommer aldrig gå och alla på Forum hatar nog mig.

Sen stretar jag på.
Så. Jävla. Envist.

Surfar ångestfyllt så fort jag fastnar.
Äter.
Går runt och tänker.
Tittar på TV.
Skriver scen för scen.
Läser genom det.
Kollar av min A4 om jag fått med allt.
Spelar upp scenen i huvudet.

Blir klar med kapitlet. Blir hysteriskt glad. I did it! I did it! Jag är BÄST.

Tar nästa kapitel.
Läser all feedback.
Stirrar på ett blankt A4.
Tänker att detta, DETTA KLARAR JAG INTE.

Och börjar om.
Och om.

Osv osv.

Fråga: Vilket tar längst tid: skrivandet eller redigeringen? Försöker du skriva så färdigt som möjligt redan från början eller kan det första utkastet se ut lite hur som helst?

Svar: Skrivandet tar längst tid. Mitt första utkast är en ”färdig bok” men med lite styltig dialog och en del upprepningar. Men alla scener finns med, slutet är klart, kapitelindelning osv.

Fråga: Hur gör du för att kunna vara objektiv? Hur gör du för att se hur det du skriver är relevant för berättelsen och inte är med bara för att du gillar det?

Svar: Jag ställer mig frågan: måste detta vara med, vad händer om jag stryker det? Om handlingen inte påverkas, då måste det bort, hur mycket man än gillar det. Helst ska allt man skriver fylla FLERA funktioner: fördjupa karaktär, driva handlingen framåt, ge viktig information. Ett knep är att tvinga sig att göra alla kapitel ungefär lika långa, typ 10 000 tecken (eller 5000 eller nåt annat), det kan tvinga fram kreativiteten. Min erfarenhet är att ”vanliga” människor som läser inte kan ge relevant feedback i just det här avseendet. Ställ dig alltid frågan; vad fyller den här scenen för SYFTE för berättelsen. Och: when in doubt – delete.

bild 1

bild 2

13 thoughts on “Så här redigerar jag den här boken

  1. En fråga: Har du skrivit om din ritrulle tidigare? Isåfall skulle det vara fint om du kunde länka till det inlägget. Annars kanske du vill berätta lite mer om hur du använder den? Typ som bläddetblock fast en löpande variant? Har du en upphängning i taket? :-)

  2. Tack, du besparade mig just tolvtusen som en känd person offererade för att hjälpa mig slutredigera på rätt sätt. Nu provar jag simonametoden istället. Du sätter väl ihop en skrivarhandbok av alla dina inlägg? Vill ha, signerad. Katinka

  3. Hu ja… Skönt att läsa om din redigeringsfas. Tack för att du delar med dig.

    Jag tycker jag har röra i mitt huvud som försöker få ihop planeringen av min story och undrar hur bärande den egentligen är. Tappar självförtroendet och måste börja från början med att bygga upp tron på mig själv, planera osv… Men någon gång kanske det lyckas.

  4. Oj, glad att jag hittade hit :) hela 154 inlägg om skrivprocessen! Perfekt för mig som skriver min första roman, nu ska jag läsa på.! Tack för att du delar med dig.

  5. Jag håller på att spela in mitt senaste manus i podavsnitt. Det önskar jag att jag hade gjort tidigare, för jisses vad mycket enklare det är att upptäcka logiska luckor, onödiga transportsträckor och darlings när man läser högt!

  6. Åh, detta var precis vad jag behövde idag. Tack!

    Har precis påbörjat en genomläsning av mitt manus som vilat en månad och kände mig helt nedstämd när jag hittade massa saker jag vill stryka/flytta/utveckla. Hade hoppats på att jag bara skulle vilja flytta kommatecken. Typ.

    Men ditt inlägg fick mig på gott humör igen. Att ALLA som redigerar går igenom detta.
    Tack, tack tack!

    Nu kämpar vi vidare. Ta-ta!

    1. Tack Sofia, de är olika långa, ibland FÖR olika, mellan 21 000 tecken och 7000 tecken. Jag skulle vilja landa på 12-15000 på varje, men lyckas inte riktigt. Nästa bok så…

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *